Serie

Frågor eller funderingar?
Kontakta oss! Epost:
drogfokus2014@norrkoping.se

Anmälan deltagare

Anmälan utställare


Seminarieprogram

Seminarierna bokas i samband med din anmälan till Drogfokus 2012.

Seminariepass A, onsdag 24 oktober 2012, 14.00 - 15.00
Seminariepass B, onsdag 24 oktober 2012, 16.00 - 17.00
Seminariepass C, torsdag 25 oktober 2012, 10.45 - 11.45
Seminariepass D, torsdag 25 oktober 2012, 13.00 - 14.00
   
 Seminariepass A, onsdag 24 oktober 2012, 14.00 - 15.00
 

A1


Tobaksavvänjning – effektiva metoder:
Fimpa dig fri!
De flesta som röker och nästan hälften av snusarna vill sluta. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska alla få erbjudande om hjälp att sluta röka. Rökare har under årens lopp använt sig av olika metoder, råd och knep för att sluta, en illustration av att det för många personer inte räcker med enbart den egna viljestyrkan för att lyckas sluta. Många har fått uppleva hur nyårslöftet om att sluta röka bara höll i någon vecka. Viljan att sluta tynade bort i takt med att abstinensbesvären gjorde sig påminda och orken avtog att stå emot de ständiga påminnelserna om att röka i det vardagliga livet. Vi har idag goda metoder för att hjälpa människor sluta röka och snusa. Det handlar om en kombination av psykologiskt stöd för att öka eller vidmakthålla motivationen och ge råd om hur man bäst bryter sina vanor och farmakologisk behandling för att lindra nikotinabstinensen. Insikt om beroendet är viktigt. Det psykologiska stödet kan gå till på många olika sätt, genom direkt kontakt med hälso- och sjukvården individuellt eller i grupp, via telefon eller genom enkla standardiserade råd i form av broschyrer, Internet eller SMS. Det farmakologiska stödet består idag av nikotinläkemedel och två receptbelagda preparat
Barbro Holm-Ivarsson, leg psykolog samt ordf i yrkesföreningen Psykologer mot tobak

Vägar till rökfrihet
Tove Sohlberg, doktorand i sociologi samt verksam på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet

A2


Förstärkt stöd för barn till föräldrar med missbruk eller andra svårigheter – en bred nationell satsning

Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting satsar gemensamt under 2011–2014 på utvecklingsarbete för stöd till barn till föräldrar med olika slags svårigheter. Det gäller barn och unga i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, när en förälder oväntat avlider eller där det förekommer våld.
Myndigheternas insatser görs på uppdrag av regeringen och arbetet för både myndigheterna och SKL utgår från det andra målet i den nationella strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken att ”barn ska skyddas mot skadliga effekter” orsakade av dessa droger. SKL kompletterar myndigheternas insatser utifrån lokala behov och har träffat en överenskommelse med regeringen om att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården.
I seminariet presenteras de olika delarna i ett samlat nationellt utvecklingsarbete för förstärkt stöd till barn och unga med föräldrar som har missbruk, allvarlig sjukdom eller andra svårigheter.

Annika Frykholm, utredare Statens folkhälsoinstitut
Merike Hansson, utredare, Socialstyrelsen
Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik, Sveriges kommuner och landsting

A3


Hur man framgångsrikt kan arbeta med peer-to-peerutbildning bland riskgrupper för hepatit C, hiv och andra blodsjukdomar
Föreläsningen presenterar resultatet från projektet ”Hiv på institution”, det första projektetet i Sverige inriktat på prevention av blodsmitta hos klienter på SiS-institutioner. Projektet har utgått från en peer-baserad utbildningsmodell där samtliga föreläsare har egen erfarenhet av både missbruk och blodsmitta.
Föreläsare: Torkel Richert, adjunkt och doktorand i socialt arbete på Hälsa och samhälle, Malmö högskola

A4


Sociala och sociologiska aspekter på missbruk
Kent Nilsson, professor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitetDrogmissbruk bland unga.

Spelar det någon roll vilket bostadsområde du växer upp i?
Eva Sellström, docent, Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet, Östersund

A5


Tillförlitlighet av drogtester – en ny spännande utveckling
Olof Beck, professor, avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset

A5


Rollspel: Påståenden, myter och fakta om cannabis
På olika nätforum och i ungdomsgrupper florerar påståenden, myter och fakta om cannabis som inte alltid är i enlighet med svensk drogpolitik. Men hur bemöter man dem på ett bra sätt? I ett rollspel ställer ”ungdomar” vanligt förekommande frågor och påståenden om cannabis till ”experter” .Seminariedeltagarna ges möjlighet att diskutera samt ställa frågor.
Deltagare
Annika Andersson (CAN), Daniel Carlryd (CAN), Stefan Sparring, (Maria Ungdom), Pia Färdig (Mini-Maria, Göteborg) samt Jonas Wendel (polismyndigheten Stockholm)

A7


Förebyggande arbete mot dopning - erfarenheter från nationellt och internationellt arbete
Flera studier visar att män som tränar styrketräning på gym använder anabola androgena steroider (AAS), narkotika och kostillskott mer och oftare än sina jämnåriga utanför gymmen. Samtidigt blir våldsbrotten i samhället grövre och kan allt oftare spåras till dopnings- och/eller narkotikamissbruk. Fyra undersökningar från STAD visar att ca 4-5 % av män som tränar på gym i Stockholms län använder eller har använt AAS. Under seminarie A7 berättar projektledare Charlotta om STADs erfarenheter kring dopningsförebyggande i Stockholm. Du får även ta del av en enkätundersökning som genomförts på träningsanläggningar via samverkansprojektet PRODIS (Prevention av dopning i Sverige).
Föreläsare: Charlotta Rehnman Wigstad, projektledare, STockholm förebygger Alkohol och Drogproblem (STAD)

A8


Tobak - inkörsport till alkohol och narkotika?
Bo Söderpalm, professor, Addiction Biology Unit, Sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin

Vattenpipsrökning: alternativ eller ytterligare drogvana?
Föreläsningen presenterar resultatet av de djupanalyser som gjorts av CAN:s nationella undersökning bland elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet år 2009 (då frågor om vattenpipa ingick för första gången) och 2011. Analysen visar inget stöd för hypotesen att vattenpipsrökning representerar ett alternativ till bruk av annan tobak, alkohol eller droger bland svenska tonåringar.
Föreläsare: Rosaria Galanti, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet

A9


Quality standards to improve drug prevention practice
This seminar will present the “European drug prevention quality standards”, which were recently published by the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) with co-funding from the European Union. The standards provide an information resource and a checklist for policy makers and practitioners covering all aspects of drug prevention work.
Föreläsare: Angelina Brotherhood, Centre for Public Health, Liverpool John Moores University, UK
Obs! Föreläsningen är på ENGELSKA

A10


Cannabis – vad händer under strategiperioden?
Representanter från Statens folkhälsoinstitut, Trestadssatsningen, Nationella cannabisnätverket och Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) berättar
LÄS MER OM SEMINARIEPASSET LÄNGST NER PÅ SIDAN.

A11


Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet.Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts?

Småkommunssatsningen i Örebro/Värmland
Maiwor Grundh, utredare, Karlstads universitet

3x3
Mats Jakobsson utvärderare, tekniska universitet Luleå

Utvärdering av LUMA – ett alkoholförebyggande program i 25 kommuner
Ulrika Boman, utredare, Karolinska institutet

LUMA-rojektet har under 2010 och 2011 utvärderats av den socialmedicinska avdelningen vid Karolinska Institutet. Utvärderingen fokuserar dels på kommunernas infrastruktur och använda metoder, dels på effekter på befolkningsnivå. Vad gäller infrastruktur framkom att kommunerna i allt väsentligt hade uppfyllt de krav som ställdes av folkhälsoinstitutet. Inom området tillgänglighetsbegränsning dominerade framförallt Ansvarsfull alkoholservering och Kronobergsmodellen medan Örebro Preventions-program varit den vanligaste föräldrastödsmetoden. Utvärderingen visade också att dessa metoder ofta använts i kommunen i flera år innan LUMA-projektet kom till stånd.
Vad gäller effekter på befolkningsnivå framkom en tendens till en mer positiv utveckling i LUMA-kommunerna än i jämförelsekommunerna avseende alkoholrelaterade problem kopplade till brott och olyckor, samt för riskkonsumtion av alkohol. Data avseende effekter är dock mycket osäkra och bör tolkas med stor försiktighet.

Samtalsledare för hela seminariet är Peter Wilhelmsson, samordnare för Länsstyrelsernas ANDT-samordnare, Statens folkhälsoinstitut

A12


Ökat brukarinflytande ett vinna-vinnakoncept - om brukarråd och brukarrevision som en väg till bättre missbrukarvård
RFHL och Verdandi driver projekt i samverkan med SKL för att stötta utvecklingen av brukarinflytande ui missbruks/beroendevården. Föreläsningen ger exempel på vilka verktyg som finns att använda för att få ett kontinuerlig, kvalitativt inflytandearbete på verksamhets- och systemnivå och där de ideella organisationerna på olika sätt kan delta i utvecklingsarbetet och borga för att brukarnas röster blir hörda. Föreläsare: Camilla Svenonius, brukarinflytandesamordnare, Riksförbundet för Rättigheter Frigörelse Hälsa och Likabehandling (RFHL)
Gunnvi Haggren, förbundssekreterare i Verdandi
Carina Dahl, verksamhetsledare, Verdandi Örebro

Mer om innehållet i A10



Ulla Kungur representerar Trestad och beskriver sin föreläsning så här:
Trestad2 är ett projekt mot cannabis i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012 – 2014, som drivs med stöd från Socialdepartementet inom ramen för den nationella ANDT-strategin. I de tre storstäderna har andelen som använt narkotika länge legat över riksgenomsnittet. Det har även skett en ökning de senaste åren, speciellt bland pojkar. Cannabis är den vanligaste narkotikan bland ungdomar i Sverige. I de lokala undersökningarna, som görs i storstäderna, svarar mer än var femte elev på gymnasiet att de någon gång har använt cannabis. Projektets syfte är att vända denna trend och den ökande liberala inställningen till cannabis.

För att stärka och utveckla det drogförebyggande och rehabiliterande arbete som redan görs kommer projektet att genomföras på tre nivåer: förebyggande arbete, tidig upptäckt samt vård/behandling. Den grundläggande tanken är en kvalitetsutveckling genom att pröva olika metoder och insatser som sedan kan spridas. Dessa kommer att i hög grad riktas till vuxna i ungdomars närhet, med andra ord föräldrar samt de som arbetar med ungdomar i olika former. En viktig del är därför att satsa på skräddarsydda vidareutbildningar. I Stockholm, Göteborg och Malmö bedriver Mariamottagningarna mottagningsverksamhet för unga med missbruksproblem. Under projekttiden sker metodutveckling av verksamheten.

Anna Raninen från CAN om sin föreläsning:
In May 2012 CAN conducted a telephone survey with 500 born in 1994 and 500 born in 1996 on their media consumption, what topics they find sensitive to discuss with others and how they would like to have information and counselling on these topics. The aim of the survey was to shed some light on what media, messages and services could be used/developed targeting young people on alcohol, tobacco and illicit drugs. The results show that Internet is a prefered source for getting information but not for advice and counselling, for counselling they prefer a person IRL. The most sensitive topics to discuss are domestic violence, substance abuse in the family and illicit drugs. The results also show that there are big differences between gender, age groups and respondents living in a big city and those who live in rural areas regarding how they use media in general and how they value media. The results from the survey, analyses of the alcohol-, tobacco- and cannabisconsumption 2006-2112, analyses of the development of young peoples perception of risks using alcohol, tobacco and cannabis 2006-2012 as well as FAQ from the website Drugsmart.com will be published in a book released October 1 2012. The book is developed as a tool for professionals in planning preventive activities and method development.